Ketchup till allt


Karlbergskanalen?

På vägen till kassan med ett litet bord i ena handen och en träbricka den andra så såg jag den i ögonvrån. Hjärtat slog ett par extra slag. Ingen shopping är så härlig som när man gör ett riktigt bra loppisfynd.


Tvättäkta morsa

Jag är sämre på att vika. Eller, jag har väldigt långa pauser mellan vikning av tvätt. På morgnarna möts vi vid tvätthögen och rotar efter diverse persedlar.


Samtal på hundstigen

Plötsligt så stod jag där igen. Inbegripen i ett samtal med en vilt främmande människa. Om livet, barnen och ensamhet. Jag vet inte hur det går till. Men det händer mig ofta. Och hundarna hjälper till. Hundtricket funkar. Människor pratar med varandra. Vi vet inte ens den andres namn. Luddes matte, Tessis husse, Elvis matte och jag. I dag var det en ny bekant, Claras matte.

Först gick vi förbi varandra åt ena hållet. Jag gick över på andra sidan så att hundarna inte skulle mötas för trångt. Vi nickade lite åt varandra och gick vidare. Sedan möttes vi igen. Mitt på ett backkrön. Hundarna hälsade på varandra och min lilla pilska pudel fick mig att rodna som vanligt. Och så började vi prata. Vi skiljdes efter en halvtimme utan att veta varandras namn.


Jag känner begär till grannens magnolia

Det är så vackert att det gör ont. Den tidiga våren slår an på den känsligaste strängen i min själ. I helgen blev det en konstig kombination. Grovt kroppsarbete i en grusgrop (som jag annars kallar min trädgård) och skira vårkänslor.

Min första tanke i morse var. Gud så skönt att få åka till kontoret och sitta stilla på en stol hela dagen. Min andra tanke var en låt som jag gillade mycket för längesedan.

Tonårsjesus.

Jag tror att jag har tagit i lite. Igen.


Revansch

Så där ja! Då slog det om igen. Vädret. Snö på marken men varm, varm sol i ansiktet. Nästan lite fjällkänsla vid Mälaren i dag.


Hur gör man påsk?

I år är det första gången i mitt liv som jag firar påsk utan mina föräldrar. Det kan man tycka är på tiden. Min 17-åring sammanfattade det med att säga, det är ju inte klokt, jag har ju till och med firat min födelsedag utan er.

Det är inte jag som brutit denna långa räcka av påskbord. Nix. Min föräldrar har dragit till Italien för att fira. Det är rätt åt dem. Verkligen.

Kanske firar jag inte alls. Och jag tror att jag tycker att det är helt okej och till och med lite skönt.